Inte bevisat att vitaminer är skadliga

En dansk studie som referas i dagens DN , hävdar att vitamintillskott är ohälsosamma. Studien har väsentliga brister som inte tillåter att dra sådana slutsatser – den bevisar med andra ord inte att dödligheten ökar med vitaminanvändning. Jag vill anföra ngra synpunkter som understryker detta.

Det framgår inte vilka doser man använde. Men med all sannolikhet använde man de sedvanliga mycket låga doser som läkemedelsverken i olika länder rekommenderar.

Till exempel rekommenderas högst 100 mg C-vitamin, medan ett flertal studier tyder på att man behöver minst 400-500 mg för att få en optimal hälsoeffekt.. Likaså anser en del forskare att den rekommenderade max dosen för A-vitamin (3000 IU för män, ngt lägre för kvinnor) är alldeles för låg. Dessutom rekomenderas i allmänhet alfta-tokoferol som E-vitamin. Men en del studer tyder på att alfa-tokoferol ensamt är ohälsosamt. I naturen förekommer det inte ensamt utan i kombination med andra E-vitaminer (det finns 8 typer – alfa, beta, gamma, delta tokoferoler och liksa många tokotrienoler). Flera studier visar att sådana E-vitaminer har en signifikant förebyggande effekt bland annat på hjärtkärlsjukdomar i motsats till alfa-tokoferolet som enligt vissa studier saknar effekt och enlgit andra förkortar livet..

Studien bevisar med andra ord ingenting om sedvanlig vitaminbehandling använts för att de troligtvis använda standard-doserna är i grunden verkningslösa.. Det kan i stället vara så att alfa-tokoferolet kan vara orsaken till den ökade dödligheten eftersom även standarddoser visat sig kunna vara skadliga. Det kan heller inte uteslutas en del av dem som tog vitaminer vaggades in i en större säkerhetskänsla och var mindre noga med sunda vanor.

Detta är en epidemiologisk studie och denna forskningsmetodik har så stora brister att en av USAs främsta experter bektrakar det som lotteri:

“And if we take into account the track record [of epidemiological research] .. Would not They do just as well if They simply tossed a coin?”

Sander Greenland, professor of epidemiology at McGill University

Mer om epidemiologins brister finner du i ”Dags för vetenskaplig riskanalys”.

Men framförallt står studien i motsatsställning till ett flertal studier som visat att olika vitaminer är hälsosamma och livsförlängande. Ett  problem är att det ligger i läkemdelsföretagens intresse att folk inte ägnar sig åt föerbyggande vård. Man har bland annat lagt ner stor energi på att skrämma folk för naturmedel och att övertyga politiker om att införa omotiverade begränsningar för dessa.

Det vore intressant att veta hur denna studie sponsorerats.

 

Till dig som tvivlar på mobiltelefoners skadlighet

Reblogged from Mobiltelefoner - sanningen:

En vanlig invändning är – varför står det inte mer om skadligheten i tidningarna?

Svaret finner du genom att titta på annonserna. Du kommer att finna att mobiltelefonindustrin är en av de flitigaste annonsörerna. Och det är inte fråga om småannonser utan stora, påkostade saker. En helsida i DN kan kosta upp till en dryg halv miljon.

Tidningarna är beroende av annonsering för sin överlevnad.

Läs mer… 350 fler ord

Hur ”mirakulös” läkning kan tänkas ske

[Den engelska versionen av denna text är mer genomarbetad, se Miraculous” cure of damaged tissues scientifically explicable?"]

Mirakulös läkning av förstörd vävnad har dokumenterats i ett stort antal fall

I mitt arbete med Maharisih Ayurveda, i synnerhet vid Bad-Emskliniken i Tyskland har jag i ett flertal fall sett ”omöjlig” utläkning av svårt skadad eller förstörd vävnad. Till exempel full utläkning av röntgendignosticerad svår artros med obefintligt ledbrosk, något som enligt den moderna medicinens föreställningar är omöjligt. Inom den klassiska ayurvedan finns det däremot många erfarenheter av sådan läkning.

Själva syftet med denna avancerade flertusenåriga läkekonst i sin klassiska form (som nyligen återupprättats i form av Maharishi Ayurveda) är, till skillnad från modern medicin som inriktar sig på att dämpa symptom och döda yttre och inre invadörer, att i grunden bota sjukdom för att lägga grunden för den ”perfekt hälsa”, som man anser vara förutsättningen för utveckling av de högsta stadierna av självförverkligande.

Resultaten är av samma karaktär som akupunkturprofessorn Yingqing  Zhang dokumenterat i över en miljon studerade fall som behandlats med hans ECIWO-akupunktur vid Shandonguniversitet i Kina. Det finns flera videodokumenterade fall, där svårt skadad vävnad återställts, till exempel omfattande hjärnskada (hjärninfarkt) efter blodpropp i hjärnan, se min blogg om ECIWO.

Det finns även en del andra läkemetoder som hävdat resultat av likartat slag.

Det existerar således en massiv klinisk dokumentation som bekräftar att läkning av förstörda organ och vävnader kan aktiveras med specifika metoder.

Tyvärr är just sådana ”omöjliga” behandlingresultat den kanske viktigaste orsaken till att många läkare intar en skeptisk hållning till naturläkekonsten. Detta torde bero på föreställningen att den moderna medicinen har en överlägsen kunskap om kroppen. I realiteten kan det vara så att att vissa behandlingssystem har en mer avancerad kunskap om hur man aktiverar läkningsprocesser. De ”mirakulösa” resultaten skulle kunna förklaras på följande sätt:

Hypotes

Med vissa behandlingar är det möjligt att aktivera stamceller, vilka kan återskapa förstörd vävnad.

Förklaring

Stamceller finns i ett ”slumrande” tillstånd i olika vävnader och organ och man har på djur visat att tillförsel av dessa kan få förstörda vävnader att läkas.

Stamceller är ursprungliga, ”multipotenta” celler av det slag som finns i embryot (fostret) innan cellerna specialiserats till att bilda olika vävader. Till skillnad från vuxna celler kan de utvecklas i olika riktning och kan därför återbilda de många olika celltyperna i ett organ där dessa förstörts. Problemet med att läka till stor del förstörda organ som bestått av ”vuxna”, specialicerade celler har varit att dessa inte kan återskapa förlorad vävnad. De kan inte ”starta om” organbildningsprocessen från embryonalt stadium, vilket är nödvändigt för att ett fungerande organ eller en fungerande vävnad med alla dess olika komponenter skall kunna byggas upp.

Det är intressant och kanske inte en tillfällighet, att Zhang talar om ”embryorelaterade” akupunkturpunkter.  Min hypotes är att dessa punkter har den egenskapen att de kan väcka de slumrande stamcellerna i motsvarande organ till liv så att de börjar mångfaldiga sig och därmed återskapar organet på samma sätt som vid fosterutvecklingen där stamceller stegvis förvandlas till mer och mer specialicerade celltyper och därigenom bygger upp ett av många olika slags celler sammansatt organ.

Aktivering av stamceller skulle förklara de märkliga tillfrisknanden av svårt skadade, ja i betydande omfattning förstörda, vävnader som inträffat vid såväl Ayurvedisk som ECIWO-behandling.

Jag har nu läst det mesta av vad Zhang har publicerat på engelska. Det förefaller som han inte direkt tänkt att punkterna aktiverar stamceller, men i praktiken näst intill. Han utvecklade sin teori på 1980-talet när kunskapen var mycket ofullständig på detta område. Man visste framförallt inte att stamceller troligen finns i alla vävnader (de senaste decennierna har man hittat dem i alltfler vävnader och det är sannolikt en tidsfråga innan man hittat dem i alla vävnader). Hans teori som sammanfattas i namnet ”Embryos Containing Information of the Whole Organism (ECIWO)” uttrycker helt korrekt att alla vävnader har embryonal ”talang”, dvs förmåga att skapa nya hela vävnader, men han visste inte hur det gick till i avsaknad av kännedom om stamcellernas allmänna förekomst.

Det har satsats många dollarmiljarder på att utveckla stamcellsbehandling på senare år. Därvid har inriktningen helt varit på att implantera stamceller från foster eller från vuxna organ, men detta har stött på en hel del svårigheter. Bland annat har fel vävnad börjat växa på fel plats och cancer har uppstått i andra fall.

Experimentella studier på stamcellsbehandling har ibland varit mirakulösa på samma sätt som ECIWO. Till exempel har man kunnat återskapa förstörd hjärnvävnad och helt förstörd bukspottkörtelvävnad på möss. Redan hävdar vissa kliniker att man uppnått dramatiska resultat av även på människa med förbättrade metoder, se tex ”Stem treatment now” där man bland annat rapporterat fall med medfödda genetiska skador (tex Optisk nervhypoplasi) eller traumatiska hjärnskador (Cerebral Pares) som väsentligt förbättrats.  Lemana-kliniken i Schweiz använder fosterceller på ett litet annat sätt och hävdar att dessa kan revitalisera olika vävnader, se Lemana Clinique – research.

Om Ayurveda och Zhangs ECIWO-metod (och kanske en del andra läkemetoder) kan aktivera stamceller, så finns det ingen anledning att gå den komplicerade, dyrbara och inte alltid riskfria omvägen att implantera stamceller. Det är ju mycket enklare att och elegantare att direkt aktivera stamcellerna. De finns redan på plats, och man vet från experimentella studier att de kan aktiveras. Därför ter det sig tänkbart att det kan finnas terapier som kan åstadkomma detta.

Eftersom ayurdveda och kinesisk medicin har tusentals år av erfarenhet, en djupgående kunskap om hur kroppen fungerar (som är mer avancerad än den moderna medicinens och en grundläggande inriktnig på att läka i stället för att i huvudsak dämpa symptom, vore det inte förvånande om de upptäckt metoder hur man skall göra för att aktivera stamcellcr till att återskapa förstörd vävnad och åstadkomma ”mirakulös” läkning.

Revolutionerande enkel ”självakupunkturmetod”

Institute of ECIWO biology år 2000

[Detta är en snabböversättning, som jag kommer att putsa efterhand]

”ECIWO” – ett akupunktursystem som är enkelt att använda för egenterapi har visat sig ha häpnadsväckande resultat. Det har utvecklats i Kina och har länge varit tämligen okänt utanför landet, annat än i vissa akupunkturforskar- och läkarkretser, men nu har det börjat uppmärksammas.

.

Upptäckaren Professor Yingqing Zhang

Metoden är baserad på  dr Yingqing Zhangs revolutionerande upptäckter. Han har varit professor i kinesisk akupunktur  vid Shandong  University Yingqing Zhang. Genom djupgående forskning i ett 20 tal år har han utvecklat en ny insikt om akupunktur. Han fann att i varje del av kroppen fins information om helheten i  embryonal (foster) form. Han kallade det ECIWO = Embryo Containing Information of Whole Organism = Embryo innehåller information om hela kroppen.

Därigenom skapades en mycket enkel metod som alla kan använda för att förbättra sin hälsa. Hans erfarenhet från över en miljon fall är att metoden fungerar på 92% av de personer som behandlats (detta är betydligt bättre än traditionell akupunktur).

Zhang fördes bort och hans forskningsinstitut förintades

Professor Zhang visade att detta är ett enkelt sätt effektivt bota sig själv och resultaten var väsentligt bättre än traditionell akupunktur. Han dokumenterade enastående resultat även vid svåra sjukdomar.

Uppenbarligen föll detta inte mäktiga intressen i smaken. Zhangs klinik förstördes nämligen helt 2004. Hans omfattande dokumentation brändes, inklusive flera hundra tusen fallstudier. Man förde bort honom, och sedan dess finns det inga livstecken från honom. Mer om detta i fotnot.

Lyckligtvis förmedlar amerikanen Stephen M. Coleman, som studerat hos Zhang, gratis det han lärt sig. Zhang var dessutom förutseende  nog att själv skapa många underisnings- och falldokumentationsvideor, och många av hans artiklar har publicerats på engelska. På grund av detta misslyckades lyckligtvis försöket att förinta hans kunskap.

Bio-holografisk naturlag

Zhang upptäckte vad han kallade en “bio-holografisk naturlag” som förklarar hur akupunktuur, reflexologi, shiatsu, puls diagnos mm fungerar. Enligt denna lag finns det information om hela kroppen i varje del av den. Detta innebär att varje kroppsdel och varje organ reagerar mer eller mindre när ett vist organ blir sjukt. Bilden nertill från ECIWO institutet visar hur det i varje del av kroppen finns en representation av hela kroppen.

ECIWO:s bio-holografiska princip
Bilden nedan  visar i princip samma sak för akupunkturpunkterna för varje del av kroppen. Ordningsföljden för punkterna är densamma i olika delar av kroppen (tydligare bild är tyvärr inte tillgänglig).  Till exempel finns punkten för huvudet i pannan, i halsen, och i hälen samt punkten för foten på hakan, på blygdbenet och i fotens tåparti.
ECIWO akupunkturpunkterna översiktligt

Praktisk och enkel metod

Zhang fann att det är mest praktiskt att tillämpa denna holografilag på pekfingrets mellanhandsben , se bilden nedan. Han upptäckte, efter systematisk kartläggning, att hela kroppen var representerad så som bilden visar. Vid sjukdom i huvudet, ömmar det vid tryck på övre ändan av benet ( se ”head” på bilden). Och om patienten har ont i benet så är det ömt i andra ändan (se ”leg-foot” på bilden). Detsamma gäller för alla andra kroppsdelar.Akupunktuuri punktid käesAkupunkturpunkterna i pekfingrets mellanhandsben

Diagnos

Diagnos sker antingen med fingret eller till  exempel med ett sådant radergummi som brukar finnas på en del blyertspennor. Man trycker tämligen hårt mot benet och känner efter om det är ömt. Se bilden, där man använder tummen:

Diagnostik genom att trycka tummen mot benet

Diagnostiken säger inte vad det är för sjukdom men visar i vilken kroppsdel en störning finns. Se videon nedan (på engelska):

Behandling

Behandlingen sker helt enkelt genom att man gnider den smärtsamma punkten i 10 minuter en gång om dagen. Ibland kan man känna illamående eller känna sig svag. Detta innebär, säger Zhang, att behandlingen varit effektiv och har startat en renings- och läkningsprocess (det ärväl känt inom naturläkekonsten att trötthet är ett tecken på läkning -  kroppen prioriterar läkning före andra aktiviteter, och därför använder den så mycket energi som möjligt för detta). Men även om du inte känner någon reaktion på denna behandling fungerar den i de allra flesta fall.I den här videon visas en del anmärkningsvärda resultat, och mot slutet visas hur man behandlar sig själv (på engelska).

Naturligtvis är det viktigt att du inte försöka bota dig endast med denna metod om du har en allvarlig sjukdom. I det fallet är det nödvändigt att konsultera en läkare. Men om diagnosen har fastställts och om läkaren erkänner att hans mediciner inte kan bota, utan enbart kan undertrycka symtomen på din sjukdom eller störning, är det värt att prova denna metod. I bästa fall kan man även återhämta sig från svåra sjukdomar och skador med hjälp av denna metod, säger professor Zhang.

Resultat

I denna video presenteras några exempel på resultat - svåra magsmärtor pga gastrit som helt eliminerades och dramatisk förbättring av halvsidig förlamning på grund av stroke (nästan alltid förblir man sängbungden vid så stor hjärnskada).

Fotnot

Om professor Zhangs försvinnande

Institutets webbplats med riklig dokumentation och dess universitetsanknutna internetdomän är fortfarande tillgängliga  (http://www.eciwo.sdu.edu.cn). Detta ger anledning att tro att den kinesiska regeringen inte låg bakom utplåningen av hans klinik, utan i stället vill bidra till att hans kunskap blir känd. 

Det är inte klart vem som gjorde det, men liknande saker har upprepade gånger hänt i Europa och USA när en värdefull behandlingsmetod upptäckts. Tillvägagångssättet har varit detsamma. Man har förstört all apparatur och dokumentation och uppfinnaren har dödats eller kastats i fängelse ”pga charlataneri”, eller man har utfärdat förbud för honom att arbeta som läkare trots att han vetenskapligt bevisat att metoden fungerar.

Ett påfallande parallellfall är Royal Rife’s öde, sedan han vetenskapligt dokumenterat att hans apparat kunde bota avancerad cancer, se ”The Royal Rife Story” (dokumentär).

Det har spekulerats i att stora aktörer inom ”hälsoindustrin” är de skyldiga till denna upprepade eliminering av värdefulla läkemetoder, eftersom de skulle förlora tusentals miljarder om en dokumenterat mycket effektiv egenvårdsmetod skulle bli tillgänglig, men det finns inga bevis (i Kina, är korruption ett stort problem, och det går säkert att köpa sig en lokal ”eliminatör” utan att denne vet som är uppdragsgivaren).

APPENDIX

Sjukdomar som har behandlats framgångsrikt med ECIWO akupunktur

Mer än en miljon patienter har behandlats med ECIWO-akupunktur. För många sjukdomar finns det statistik på hundratals eller tusentals fall.

Nedan en lista på sjukdomar som inte enbart lindrats utan enligt Zhang botats:

  • Halvsidig svår förlamning (komplett rörlighet återställs och vilkets visas i videon ovan).
  • hjärnskada på grund av hjärnskakning
  • högt blodtryck
  • sömnstörningar
  • huvudvärk
  • migrän
  • ulcussjukdom
  • Arthrit
  • ischias
  • Nacksmärta (spinal spondylit)
  • ryggsmärta
  • kranskärlssjukdom
  • Prostataförstoring
  • Smärtor pga cancer

Dessa resultat avser inte bara enstaka fall utan det är fråga om stora patientmaterial. Erfarenheten visar att resultaten är betydligt bättre än traditionell akupunktur. 

Klinisk tillämpning av metoden på ett stort antal fall har visat, enligt Zhang, att full bot kan uppnås med ECIWO vid följande sjukdomar:

Cerebral thrombosis, cerebral hemorrhage, cerebral hemiplegia, atelencephalia, postencephalitis, traumatic amputation, cerebral arteriosclerosis, hypertention, concussion of brain, polyneuritis, vascular headache, vertigo, insomnia, lethargy, facial paralysis, facial spasm, tachycardia, hepatitis, gastrospasm, gastroptosis, gastric ulcer, anorexia, tracheitis, cholecystitis, constipation, cirrhosis, dysentery, enuresis, arthritis,scapulohumeral periarthritis, calcaneoa pophysitis, denidation, protrusion of intervertebral disc, chronic appendicitis, hysteromyoma, menopausal syndrome, erosion of cervix, dysmenorrhoea, amenorrhoea, menoxenia,mastitis, otitis media, pharyngitis, tonsillitis, toothache, rhinitis, conjunctivitis, haemorrhoids, urticaria, orchitis, operative syndrome, infantile diarrhoea, neurosis, neurosism, diabetes, coronary heart disease, renal colic, hyperplasia of prostate, infantile procrastinate pneumonia, infantile procrastinate diarrhoea, infantile intestinal obstruction,infantile hyperthermia convulsions,infantile tracheitis,infantile anorexia, sterility, dysmenorrhoea, amenorrhoea, annexitis, abnormal fetal position, rheumatoid disease, cervical spondylopathy, sprain, sport injury, costal chondritis, soft tissue injury, intercostal neuralgia, acute cholecystitis, acute gastroenteritis, acute intestinal obstruction, biliary ascariasis,duodenal bulbar inflammation,anal fissure,gastric ulcer,duodenal ulcer, rheumatoid arthritis,hyperosteogeny, rheumatic arthritis, nerve deafness, motion sickness, pityriasis rosea, myopia, acute lower limb phlebitis; pain caused by cancer as breast cancer, esophagus cancer, carcinoma of stomach, liver cancer, lung cancer, intestinal cancer, cancer of pancreas, carcinoma of uterine cervix. (see http://www.eciwo.sdu.edu.cn/medicine.html )

Clinical control study shows that the curative effect of ECIWO therapy is higher than that of Western modern and Chinese traditional medicine in treating many kinds of disease

Kommentar – är detta en form av stamcellsaktivering?

Texten som tidigar fanns här, har flyttats till en ny post, se:

Hur mirakulös läkning kan tänkas ske och mer bearbetat i den engelska versionen av samma text

“Miraculous” cure of damaged tissues scientifically explicable?

Länk

Stephen M. Colemans webbplats: How to find your acupuncture points

Barnläkaråtalet: Läkaren friad på fel grunder

Den 22 oktober meddelade tingsrätten att barnläkaren friats i det uppmärksammade dråpåtalet.

Enligt min mening friades hon på felaktiga grunder. Tingrätten skriver i domen att blodprovet:

”inte är så tillförlitligt att det kan läggas till grund för den fortsatta prövningen”

- vilket punkterar hela åtalet.

Kanske ville man göra det bekvämt för sig på detta sätt.

Det är märkligt att man inte alls beaktat det absurda i att överhuvudtaget åtala för dråp under pågående avlivning (genom att man stängt av respiratorn med föräldrarnas samtycke).

Det är otillfredställande att man inte beaktat straffrättsexpertens påpekande att åtalet i grunden saknar stöd i lagen och dess förarbeten, som tillåter att man använder ”erforderlig dos” och vid behov överdosering för att säkerställa att den döende inte lider, se ”Barnläkaråtalet: dags att lyssna på straffrättsexperten”.

Det är otillfredsställande att försvaret inte tog fram vittnesmål som visar att det inte bara är berättigat, utan sannolikt nödvändigt att överdosera kraftigt i sådana fall. Ett vetenskapligt vittne hade kunnat bekräfta att lägre hjärncentra, som är mkt motståndkraftiga mot syrebrist och kemikalier, kan upprätthålla medvetandet och medföra att den döende kan plågas av pågående kvävning. Därför måste man dosera för att eliminera symptom på lidande,  för mer detaljerse ”Barnläkaråtalet: Straffrättsexpert har nästan helt rätt.

Den riktiga grunden för ett friande

Det var rätt, lagenligt, och till och med ur mänsklig synpunkt mycket angeläget att läkaren använde den dosering hon fann nödvändig för att eliminera tecken på att barnet plågas, utan hänsynstagande till standardnormer för överdosering som är helt irrelevanta i detta sammanhang.

Genom att i stället smita undan från kärnfrågan, och i stället  punktera målet genom att underkänna bevisningen, har rätten bidragit till att många som plågas i dödsprocessen riskerar att inte få tillräcklig lindring på grund av att läkare kommer att vara rädda för nya påhopp från klåfingriga åklagare som inte har vett att samråda med expertis innan dom åtalar.

 Artiklar om detta

Barnläkaråtalet: dags att lyssna på straffrättsexperten

Absurditerna fortsätter att frodas i målet mot barnläkaren. Trots att straffrättsexperten, professor Madeleine Leijonhufvud, tydligt förklarat att åtalet saknar stöd i lagen  (se Straffrättsexpert..) fortsätter man att anklaga läkaren.

För dig som läst mina tidigare bloggar är det nedanstående inget nytt, bara förtydliganden.

Befängt att anklaga för avlivning under pågående avlivning

Barnläkarens advokat, Hurtig  borde påpeka att det redan pågick en form av avlivning av barnet i och med att den livsuppehållande respiratorbehandlingen hade avslutats (med föräldrarnas medgivande). Jag har fått det intrycket att alla inte har detta riktigt klart för sig. Det är mig helt obegripligt hur man kan anklaga någon för avlivning under sådana betingelser.

Dags för advokaten att byta spår

Varför påpekar Hurtig inte att sedvanliga normer för överdosering inte är relevanta när det gäller att lindra plågor hos ett svårt hjärnskadat barn (se  ”Orimligt åtal”)?

Han borde anlita ett expertvittne som kan bekräfta att ett slags medvetande kan föreligga trots att hjärnbarken är utslagen och att de centra som upprätthåller detta medvetande är mycket motståndskraftiga mot syrebrist och att det inte kan uteslutas att det krävs betydande överdosering för att bedöva dessa och därigenom eliminera det lidande som kvävningen kan medföra.

Det är dags för advokat Hurtig att byta spår och bygga på straffrättsexpertens förklaring att lagen och rättspraxis tillåter överdosering i sådana här lägen  för att säkerställa att den döende inte lider. I förarbetena till lagen anförs att dosernas storlek är oviktig i sådana lägen, likaså möjligheten att den lindrande behandlingen kan förkorta livet, utan det väsentliga är att man säkerställer att den döende inte lider.

Dosens storlek är oviktig

Eftersom lindring var det övergripande syftet med barnläkarens behandling, var det helt oväsentligt hur mycket mediciner hon gav. Det väsentliga i ett sådant läge är att avläsa tecken på eventuellt lidande och dosera i enlighet med dessa iakktagelser och inte med hänsyn till doseringsnormer avsedda för helt andra betingslser.  Därför hade hade ingen som helst anledning att hålla reda på mängderna som barnet fick.

Med andra ord var den enda godtagbara ”doseringnormen” barnets reaktioner, inget annat, i synnerhet som det i praktiken är omöjligt att fastställa normer för vad som är en tillräckligt stor dos för att kunna lindra i dessa fall.

Slutsats

Om lagen kan tolkas så att den  humanitärt viktiga åtgärden att lindra lidande, om så behövs genom ”överdosering”, under pågående avlivning är dråp, behöver den tvivelsutan skrivas om. När en lag har befängda konsekvenser i vissa lägen är det åklagarens skyldighet att använda sin rätt att ge åtalseftergift. Denna rätt grundar sig på det faktum att det är omöjligt att förutse alla specialfall när en lag skrivs.

Åklagarsidan har uppvisat en påfallande okänslighet för ärendets humanitära dimension (vikten av att lindra lidande) och har låst sig vid absurd formalism i stället för att använda sunt förnuft i bedömningen av fallet. Ännu värre är att man därvid ignorerat landets främsta medicinska instans (Socialstyrelsen) som frikänt läkaren.

Enligt straffrättsexperten har barnläkaren handlat i enlighet med lagens anda som tillåter och till och med uppmuntrar överdosering vid behov, i fall av denna karaktär, eftersom det övergripande syftet är lindring och inte att förlänga lidandet så länge som möjligt.

Åtal för dråp är därför oberättigat oavsett hur höga doser som använts i synnerhet som det saknas kunskap om vilken dos som fordras för att lindra. Läkaren kunde därför bara grunda doseringen på tecken på lidande och inte på sedvanliga doseringsnormer som är helt irrelevanta i sammanhanget.

Om läkaren döms innebär det i praktiken att rätten finner det viktigare att man undviker att riskera att förkorta livet under pågående avlivning (genom avbruten respiratorbehandling) än att man ger sådana doser att man kan säkra frihet från lidande under dödsprocessen.

Aktuella artiklar:

DN 30 aug: ”Tunga vittnen”

DN 3 okt: Sista dagen i läkarrättegången

Barnläkaråtalet: Straffrättsexpert har nästan helt rätt

Det är lagligt att ge sådana doser som fordras för att minska lidandet att livet kan förkortas även om det fordrar överdosering.

Deta säger straffrättsexperten, professor Madeleine Leijonhuvud, i DN opinion.

Därmed bekräftar hon den uppfattning jag framfört i mina bloggar om saken (se kategorin ”Barnläkaråtalet”). Hon skriver:

Om det i något av dessa typer av situationer ges onödigt mycket av något sådant medel – blir det då uppsåtligt dödande?

Nej, det menar jag definitivt att det inte blir. Att då anse ansvarsfrihetsgrunden bortfallen är inte motiverat. Ansvarsfriheten är kopplad till den medicinska bedömningen att det nu gäller att hindra smärta, oavsett vad det innebär för dödstidpunkten. Det motivet finns också om det ges en för hög dos. Att döden påskyndas är något man ser som underordnat, och det gäller vare sig dosen är den rätta eller för hög – också på tok för hög.

Källa: ”Åtalet mot barnläkaren saknar stöd i straffrätten”, DN Opinion, den 12 sept 2011.

Omöjligt avgöra vad som är en överdos

Hon bekräftar därmed min uppfattning att det är det irrelevant om dosen är extremt hög. Hon har bara lite fel när hon talar om ”överdos”, för ingen vet vad som är en överdos i sådana fall.

Det är förståeligt att hon inte känner till att det är oberättigat att använda sedvanliga överdoskriterier, för dessa är avsedda för barn utan skadade hjärnor. Vid svår hjärnskada är i stor sett bara centrala delar av hjärnan aktiva och vetenskapen vet ingenting om hur hög dos som fordras för att bedöva dessa, och vilken dos som är en ”överdos”. Pga dessa centra är mer motståndskraftiga behövs sannolikt större doser, ja kanske extremt höga doser för att åstadkomma lindring, se min blogg ”Orimligt åtal” där jag förklarar saken närmare.

I praktiken finns det alltså inga möjligheter att avgöra vad som är en alltför hög dos och därmed faller hela detta åtal platt till marken.

Jag är mycket glad över att denna kloka professor instämmer i min uppfattning att åklagaren gjort fel:

Åklagaren har fel och borde ha tagit hänsyn till den ansvarsfrihet som är vedertagen och som bygger på medicinsk vetenskap och etik. Nät en person i livets absoluta slutskede har svåra plågor – fysiska eller mentala – ska vården ge smärtlindring även om det medför att döden kommer något tidigare. Förklaringen rent straffrättsligt är att man tillämpar en ansvarsfrihetsgrund som bygger på vårdetiken. Denna ansvarsfrihet för att man kommer förbi det uppsåtliga dödande som annars skulle ha förelegat.

Källa: ”Åtalet mot barnläkaren saknar stöd i straffrätten”, DN Opinion, den 12 sept 2011.

Se även:

http://www.dn.se/sthlm/lakarens-kollegor-hors-i-ratten

http://www.dn.se/sthlm/rattegangen-mot-drapmisstankta-lakaren-fortsatter

http://www.dn.se/sthlm/rattegang-mot-drapatalad-lakare-inledd

http://www.dn.se/sthlm/rattegangen-mot-drapmisstankta-barnlakaren-inleds

Absurt åtal för dråp under pågående eutanasi

Med anledning av att rättegången startat vill jag sammanfatta min motivering varför åtalet är orimligt.

Föräldrarna accepterade att barnet skulle kvävas ihjäl

Föräldrarna var överens med läkaren att man skulle stänga av respiratorn (enligt tidigare uppgifter i media). Detta innebär att man tillät att barnet skulle dö genom kvävning . Samtidigt ville föräldrarna inte att kvävningsprocessen på något sätt skulle förkortas och kräver att läkaren åtalas för misstanken om att ”förkortning av livet” skett.

Föräldrarna förstår inte att det är nödvändigt att lindra plågor vid kvävningen

Det olyckliga är att föräldrarna inte förstod, eller inte var tillräckligt klart informerade om, att det kan vara nödvändigt att ge bedövande medel i höga doser för att barnet inte skall lida av kvävningen.

Man vet numera att centrala delar av hjärnan kan upprätthålla medvetandet även när hjärnbarken är utslagen och därmed är det inte utelustet att barnet kan lida av kvävningen (utslagen hjärnbark har hittills varit det sedvanliga neurologiska kriteriet på ”klinisk död”).

Nödvändigt tillåta generösa doser av lindande medel

Man vet däremot inte vilka doser som behövs för att dämpa lidandet på denna central del av hjärnan, och det är inte uteslutet att det kan behövas mycket stora doser. Se min blogg ”Orimligt åtal” där jag förklarar saken närmare.

Det enda sättet att säkerställa att barnet inte lider i sådana fall är att medicinera med utgångspunkt från barnets reaktioner och inte vad doserningsnormerna anger. Därför är det nödvändigt att lagen tillåter generösa doser i dessa fall. Lagen har en lucka här, se ”Barnläkaråtalet: förslag till ändring av eutanasilagen”.

Åtal för eutanasi under redan pågående eutanasi

Framförallt är det helt befängt att åtala för dråp/eutanasi i en situation där eutanasi redan pågick genom att man stoppat respiratorn.

Det kan inte uteslutas att den dos som erfordras för att åstadkomma lindring samtidingt kan innebära att döden inträder tidigare. Ur etisk synpunkt är det uppenbart att det är ojämförligt mycket  viktigare att man försäkrar sig om att barnet inte lider än att det lever någon timma längre och samtidigt lider. Det är beklagligt att varken åklagare eller föräldrarnas advokat tycks förstå detta.

I fall där lagtillämpningen har orimliga konsekvenser har åklagaren rätt, och skyldighet, att fara varligt fram, och har laglig möjlighet att underlåta åtal. Detta borde enligt min mening definivt ha skett i detta fall för att förebygga att andra barn plågas svårt pga underbehandling med anledning av detta åtal.

Aktuell tidningsartikel

Misstänkta barndråpet” DN av 16 sept.

Detta har hänt (sammanställning i DN)

Stroke hos gravida – magnesiumbrist tänkbar orsak

I DN idag meddelas att man funnit en kraftig ökning av stroke (blodpropp i hjärnan) bland gravida (i USA). Man vet inte varför, men spekulerar i fetma och diabetes som möjliga orsaker. Dessa hälsoproblem medför förvisso en viss ökning av strokrisken. Det finns emellertid en faktor som kan vara en viktigare orsak, nämligen magnesiumbrist.

Magnesium spelar en viktig roll i fosterutvecklingen varför behovet är ökat. Magnesiumbrist är vanlig i befolkningen , och forskning har påvisat ökad förekomst av magnesiumbrist bland gravida. Dessutom är mätmetoderna okänsliga varför problemet troligen betydligt underskattats. Magnesium i blodet är nämligen en otillförlitlig indikator på magnesiumbrist för att kroppen strävar efter att upprätthålla magnesiumkoncentrationen i blodet även om det är en stor brist i vävnaderna.

Magnesiumbrist medför dels en ökad risk för blodproppar och dels en ökad benägenhet för kramp i blodkärlen. Båda dessa faktorer ökar risken för stroke.

Magnesium är ett av kroppens viktigaste mineral. Återkommer med mer om dess funktioner.

Referenser

(Fler kommer)

Magnesium: A pregnancy problem?

Veerpalu: Dopingtestet döms ut av världsledande expert

I våras avslöjades det att den olympiske mästarens Andrus Veerpalus dopingtest inför VM i Norge var positivt med avseende på tillväxthormon. Man hade använt en ny och ”bättre testmetod”.

Men professor  Peter Sonksen, internationellt ledande expert på tillväxthormon och doping, har förkastat testet. Han finner att det inte föreligger tillräckligt underlag för att kunna använda det som dopingtest. Det finns olika tänkbara felkällor som måste kontrolleras genom testning av minst 500 idrottare under träning eller tävling. Hittills har man bara testat 20 amatöridrottare som inte utsatt sin kropp för samma påfrestningar som toppidrottare, vilket kan ge en felaktig bild av testets tillförlitlighet.

Detta har professor Sonksen meddelat som svar på ett email där jag ställt ett antal frågor om dopingtestet, se bilaga nedan.

Slutsats

Det finns inga hållbara bevis för att Veerpalu verkligen dopat sig.

Bilaga

In a message dated 13/04/2011 14:28:37 GMT Daylight Time, Jaan Suurküla writes:

Dear Professor Sonksen,

I have some questions regarding the validity of WADAs GH isoform-based doping test.
I am investigating the doping case of the skier, World and Olympic champion Andrus Veerpalu. You may know that he recently failed the doping test of WADA based on GH isoform analysis using monoclonal antibiodies.
I have doubts about the credibility of the “validation paper” of the WADA scientists, based on research on recreational athletes (High-Sensitivity Chemiluminescence Immunoassays for Detection of Growth Hormone Doping in Sports,http://www.clinchem.org/cgi/content/full/55/3/445)?
4 of 7 authors of this validation paper, are owners of the test or its distribution company and one is an employee of tthat company. Two are also tied to WADA, This non-independent study seems to be the only published validation paper.  
QUESTION 1:
a)  Do you consider such a paper a reliable scientific validation document?
[Sonksen] It is a peer-reviewed publication in an established journal
b) Do you consider the number of tested subjects (10 men and 10 women injected with GH, plus 10 untreated healthy reference subjects) sufficient for providing reliable results?
[Sonksen] It was sufficient to convince the reviewers that the method is valid but insufficient to validate a test before implementation for forensic testing
b) As there appears to be no other published validation papers, do you consider this test scientifically validated to such an extent that it is justified to use it for checking doping?
[Sonksen] No
QUESTION 2: Do you consider the testing on recreational athletes after a short peroid of exercise a sufficient basis for validation of the test. More specifically, do you think these results are relevant for professional athletes doing weeks of high intensity endurance excercise?
[Sonksen] They are relevant but more data would be needed before I would be satisfied
QUESTION 3: More specifically:
a) Is it conceivable that prolonged or intense exercice may alter the physiology and biochemistry in such a way that it might affect the pattern of isoforms?
[Sonksen] It is conceivable
b) can it be excluded that injection of HGH during such excercise may have a different effect on the incretion of HGH from the pituarity than the injection  in persons not doing prolonged endurance training.
[Sonksen] No
c) If this so, do you think this might influence the test result significantly, making it unreliable?
[Sonksen] It is possible
Addition: I just got a reference that might indicate that heavy endurance training can change the isoform ratio: Zarrineh, F., F. Salami, H.N. Bakht, M. Salavati and M. Hedayati, 2009. Effect of acute and chronic aerobic training on plasma GH isoforms concentration in pubertal and pre-pubertal male athletes. J. Applied Sci., 9:13, 2469-2474. (http://scialert.net/abstract/?doi=jas.2009.2469.2474)
QUESTION 4:
a) Is it sufficient to base the test on a only four  monoclonal antibodies (mAbs)?
[Sonksen] They were selected from a larger collection
b) I have proposed a hypothesis that there may be minor, perhaps epigenetic variations in the structure of GH such as to influence its configuration much enough to make the WADA mAbs less responsive or unresponsive to the presence of pitGH. I am aware of major genetic variations (causing dwarfism), but I suppose minor alterations may not be known, because they may not cause any trouble. What do you think about this hypothesis?
[Sonksen] It’s a hypothesis and as such needs testing before it can be accepted or rejected
c) If this is conceviable, might such an alteration jeopardize the result, causing misleading info about the ratio between recombinant GH (recGH) and pitGH?
[Sonksen] Conjecture
d) If so, do you think the number of subjects in the validation study is large enough for excluding the possibility of such variations? In additiion to the 20 participators of the WADA validation study, blood from two “cohorts” German blood donors was used as a reference group to find out the “normal” recGH/pitGH ratio.
e) Do you find it satisfactory that the size and ethnicity of the blood donor reference groupwas not declared?
[Sonksen] I would like to have seen a larger collection of elite athletes as a reference group – we used >800 in GH-2000
f) If you think there might occur genetic variations that could affect the test, how large reference group size would you think is required and what is the importance of including different ethnicities?
[Sonksen] Practicality limits size – 500 would be a more realistic figure and ethicity effects should be excluded
5. I have proposed a hypothesis that intense oxidative stress may cause damages to HGH that change its configuration so as to make the HGH isoforms less recognizable by the mAbs. It seems likely that a rise of free radicals to a high level may appear after several days of intense endurance training because of the exhaustion of antioxidative defences that such activity may bring about. Statistically, as far as I can see, significant damge to HGH molecules would be quite likely considering the very small numbers of HGH molecules compared to the large number of free radicals. What do you think about this hypothesis?
[Sonksen] It’s a hypothesis
And if this occurs, might it, in principle, affect the measured isoform ratio so as to yield misleading results?
[Sonksen] First the hypothesis needs testing
QUESTION 5: Why do you think this test would be “as difficult to defend?” according to  the following quote attributed to you one year ago in an internet source:

“I don’t know why they chose the isoform. I think they thought this was a more direct test than our marker method. I think that they were, ah, too thick to understand it. They weren’t experts in the field, and they don’t really understand it. The isoform test would be every bit as difficult to defend in court as our method.” (Source: “Experts Question WADA Blood Test for HGH“)

In other words, what weaknesses do you find in this method?
[Sonksen] There is insufficient peer-reviewed scientific literature to support it being introduced – in my opinion. I understand that they have more unpublished results that WADA has reviewed. I do not believe IOC or WADA undertook sufficient ’due diligence’ before they decided to back the isoform method rather than that proposed by GH-2000
With collegial greetings,
Jaan Suurküla, M.D. (retd)
_____________________________________
Peter SonksenPeter Sonksen MD FRCP FFSEM(UK)
Emeritus Professor of Endocrinology St Thomas’ Hospital and King’s College, London
Visiting Professor Southampton University
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.